Det tristaste

När man följer en blogg är det tristaste att läsa långa inlägg om varför man inte bloggar. Tidsbrist, idétorka eller utbrändhet, det spelar ingen roll för läsaren. Så därför ska jag inte berätta om den olästa boken som ska vara läst till i övermorgon. Jag ska inte skriva om mitt extrajobb, som milt talat är ömsom jättekul, ömsom uppskakande. Att spilla kaffe över lagboken var en ren bonus. Jag är inte på mitt soligaste humör.

Ulrika

Diamant

Frosten brer en vit, glittrande matta över det gröna, aningslösa gräset. Det är kallt, nollgradigt och taket på grannhuset glimrar i solen som en drakskatt. Vad gör man då om man ska ha sin första obrutna pluggdag på en vecka? Man sätter höstens första brasa i kamin.

Ulrika

Stureplan

Jag började fnissa när jag läste Mias inlägg, för i kväll ska jag in till Stureplan och äta middag med en väninna som bor söderut. Det är tydligen säsong för det. Den här väninnan har just börjat plugga, så jag antar att samtalen kommer handla om att gå i skolan på äldre dar. I tidernas begynnelse gick vi i samma gymnasieklass....

Ulrika

Etik, ego och andar

Åkte in till city igår kväll för att sammanstråla med en god vän som bor på andra sidan Stockholm. 

Måndag kväll och det var kalm lugnt. Vi slog oss ner på restaurangen Gutegrill, ett stenkast från Stureplan. God mat, trevlig personal och häftig inredning. 

Vi pratade om etik, moral, ego, ledarskap, otillräcklighet, barnuppfostran, tonårsrevolt, andar, universum och mörker. Jag älskar de där samtalen även om tankarna kring det vi berörde fortsätter att snurra i dagar efteråt. 

Mia 

Nästa vår

I min nya rabatt är nästa vårs blomning nedpetat i form av lökar. Det blev inga lökar till de gamla rabatterna, det känns nästan som om de är fulla, men mörkblå iris, vit scilla, vita narcisser och vit kungsängslilja ska kika upp ur myllan i nya rabatten nästa år.Det är en ren lycka, detta att ha något att se fram emot och inga köldknäppar eller skadedjur kan ändra hur vackra blommorna är i mina drömmar.

Ulrika

Umgängesformer

Välkommen på middag den xx/xx ...  

Vi bjuder i stort sett alltid in våra vänner till kvällssamvaro. Det är svenskt. 

Idag, denna mulna söndag, blev jag och familjen inbjudna på en brunch hos våra vänner. 

Klockan 10.00 möttes vi av en ljuvlig buffé och det var ju hur mysigt som helst att även umgås på förmiddagen över en bit mat. 

Det ska jag definitivt göra om. 

Mia 

Härliga höstmat

En sak som är toppen med hösten är maten. Jag är ett stort fan av grytor av alla slag och gårdagens korvgryta på bönbädd var lovely. Nu lyser solen och jag får träffa trevliga människor i kväll.
Inte synd om mig.

Ulrika

VAB

Veckan har rullat på. En vab dag blev det i förrgår. Nu är lilla T hur pigg som helst. Skönt. 

Men att anmäla vab och begära ersättning tog mig nästan en halvtimme. När jag loggar in på appen finns min gamla arbetsgivare kvar. Jag slutade där hösten 2004. Nya uppgifter skulle knappas in. Vi har ju flyttat, jag har hunnit starta och sälja både ett och två bolag och tagit ny deltidsanställning under dessa år. Men vabba har jag tydligen inte hunnit med på nio år. 

Mia  

 

Ett litet ögonblick

Äter frukost utan att tända i köket, det naturliga ljuset från de stora fönstren får växa stilla över kaffekoppen. Ett lugnt sätt att väcka kroppen. Barnen sover ännu, det vankas stadsvandring på Söder för dem i dag. Bakom grannens garage rodnar skogen och himlen är grå som den bara är på hösten. Det är en mycket vacker morgon i södra Roslagen.

Ulrika

Hjälplös

Dottern kom hem till middagen, men istället för att sätta sig och äta la hon sig raklång i soffan. Och klagade på magsmärtor. 

Efter tre timmar var läget oförändrat. Stackarn bara kved sig i sina buksmärtor. Som förälder känner man sig aldrig så hjälplös som när barnen mår dåligt. 

När dom var mindre trodde jag att det skulle bli så mycket lättare när dom växt sig stora och blev sjuka. Raka besked skulle ge glasklar diagnos. 

Efter 30 frågor och lika många svar om magsmärtornas karaktär är jag precis lika rådvill som när hon var 1 år och sjuk. Det stämmer in på varenda magåkomma jag kan hitta på nätet. 

Nu sover vi på saken. 

Mia 

Nya krafter

En mycket trevlig dejt med maken, lugn lördag och en rejäl dos trädgård samt massor av sömn gjorde susen. I'm back!

Ulrika

Söndagsmiddag

15 sekunders promenad hemifrån och söndagsmiddagen var dukad. 

Vi lyxade till det med mousserande och värdinnan hade tillagat lamm. Vitlöskssåsen innehöll 4 dl vitlök, vilket borde hålla vampyrer på armlängs avstånd till 2014! 

Dukningen var så fin att jag måste visa den med några bilder. Tack Linda & familj för en mysig kväll! 

Mia 

Varva ned

Jag måste ha en plan för att varva ned. Sova. Slöa. Det funkar inte så bra just nu.

Ulrika

Tidsbanken

En tänkvärd historia damp ner i min mail idag. Jag vill dela med mig av den. 

En ovanlig bank

Tänk dig en bank som varje morgon sätter in 86 400 kronor på ditt bankkonto, och som varje kväll tar tillbaka de pengar som du inte använt.

Vad skulle du göra med pengarna?  

Använda så mycket som möjligt förstås. 

Nu är det så att du faktiskt har en sådan bank. 

Den kallas tiden.

Varje ny morgon får du 86 400 sekunder att använda precis som du vill.

Varje kväll är förslösad tid borta för alltid. Det finns ingen möjlighet till kredit,

det finns ingen möjlighet att spara för framtiden.

Använd därför din tid så klokt som möjligt.

Njut av solnedgången tillsammans med en vän, lär dig något nytt,

hjälp någon som har det svårt… Gör varje dag minnesvärd. 

För att förstå värdet av en månad,

fråga modern till ett barn som fötts för tidigt.

För att förstå värdet av en dag,

fråga den som bara har en dag kvar av semestern.

För att förstå värdet av en timme,

fråga två nyförälskade personer som väntar på att få träffas.

För att förstå värdet av en minut, 

fråga den som nyss missade tåget.

För att förstå värdet av en sekund, 

fråga personen som just undgick en trafikolycka.

För att förstå värdet av en millisekund,

fråga 100-meterslöparen som vann silvermedaljen.

Var rädd om varje ögonblick!

Mia

Varde ljus

Senast på Ikea brände jag 300 kr på inköp av ljus. Hösten är här och jag tänder gärna riktigt många ljus i alla rum. Det är rykande åtgång! 

Tog kort på några av arrangemangen, så ni får en hint om hur mycket ljus jag pratar om. 

Mia 

Godis

Hösten är så vacker, med sin mättade färgskala. För att inte tala om rikedomen som en varm och bördig sommar lämnar efter sig.

Ulrika

Morgonpigg

05.55 promenerade jag iväg imorse. Precis som igår.

Det finns inte utrymme för snoozeknappen då grannen står ute och väntar. Det känns så skönt att vi kan göra det tillsammans, inte lika lätt att falla ur. 

Jag och min kropp behöver motion och rörelse, annars blir jag riktigt otrevlig mot både mig själv och min omgivning. 

 

Bilden nedan visar hur vackert det är vid kanalen där vi går. 

Mia 

1 till 80

Så var vi samlade i lördags. 4 generationer. Den äldsta, min mormor, har upplevt andra världskriget och kan berätta spännande historier om hur det var då. Hon minns, för att hon var 7-8 år då och för att hon har minnet i behåll. Det är en ynnest när man strax uppnått den beaktningsvärda åldern 80. 

Den yngsta deltagaren, min brorsdotter 1 åringen charmade alla! 

Hon kommer inte att minnas denna fest när hon växer upp och det är precis som det ska vara när man är bara året. 

Här och nu med ett stort leende och obotlig nyfikenhet.

Mia 

Bröllop

Min vackra kusin Victoria sa ja till sin Anders, kusin Lasse och hans svägerska (även brudens svägerska) sjöng som änglar och den urgamla kyrka badade i septembersol. Vi drack champagne framför Hjällö slott och Vättern var blå som Vättern bara är en stilla sensommarlördag. En fantastisk fest följdes av alltför få timmars sömn i ett praktfullt sovrum med galet vacker utsikt och de bredaste golvplankor jag någonsin sett. Vi susade hemåt längst Vättern, fortfarande i sagolandet, men efter ett McDonalds-besök utanför Örebro släppte overklighetskänslan och vi vände nosen mot Stockholm.

Ulrika

Fredagsnöje

Ingen Mia att lura över på en kopp kaffe i solen eller ett glas vitt. Nähä, då får jag väl "roa" mig på egen hand.

Ulrika

Låttext som får ögonen att tåras

Jag älskar musik. Ibland kan en låt fånga mig totalt och långt senare kan jag plötsligt reflektera över texten. Som ibland t o m kan vara mörk trots att ljudet tilltalar mig.  

En låt vars text fångade mig långt före musiken var den jag hörde för första gången i filmen "Så som i himmelen". Det var Gabriellas sång. 

Den får fortfarande, flera år senare, ögonen att tåras och håret att resa på sig på mina armar. Det är något visst med den.

Här är Gabriellas sång: 

"Det är nu som livet är mitt
Jag har fått en stund här på jorden
Och min längtan har fört mig hit
Det jag saknat och det jag fått

Det är ändå vägen jag valt
min förtröstan långt bortom orden
Som har visat en liten bit
Av den himmel jag aldrig nått

Jag vill känna att jag lever
All den tid jag har
Ska jag leva som jag vill
Jag vill känna att jag lever
Veta att jag räcker till

Jag har aldrig glömt vem jag var
Jag har bara låtit det sova
Kanske hade jag inget val
Bara viljan att finnas kvar

Jag vill leva lycklig för att jag är jag
Kunna vara stark och fri
Se hur natten går mot dag

Jag är här och mitt liv är bara mitt
Och den himmel jag trodde fanns
Ska jag hitta där nånstans

Jag vill känna att jag levt mitt liv"

Mia

Grattis mamma och mormor

I helgen ska vi fira jämna födelsedagar hemma hos oss. Både mamma och mormor fyller jämnt i år, dvs 60 och 80. 

Det blir mysigt att samla vår lilla släkt under ett och samma tak. 

Mormor var 19 år när mamma föddes, mamma var 19 år när jag föddes och jag var hela 27 år "gammal" när jag födde sonen. Bröt trenden rejält. 

Men minns att jag var mycket ung ändå, för att vara en förstagångsföderska år 2000 i Stockholms innerstad. 

Idag är det kul att kunna träffas fyra generationer, även om det inte alltid varit lätt för mamma och mormor att blivit föräldrar i så unga år. 

Mia  

Framtid

I skolan blir det fokus på framtid. Många är så unga, så hjärtskärande unga. Men de flesta har erfarenheter från utbildning, jobb och familj. Jag tycker att det är väldigt häftigt att vi alla väljer att satsa! Bakom oss på väggen i klassrummet står med stora bokstäver:

Ulrika

Gåvor

Lördagens inflyttningsfest blev riktigt lyckad. Vi såg till att 50 personer fick mat, kaffe, vin, läsk, snacks och musik.

Dom fixade sen själva den goda stämning och härliga känslan som bara goda vänner kan. 

Vi fick många fina och smaskiga gåvor till huset. Några av dom kan du se nedan. 

Den bästa gåvan var trots allt att så många kom och delade glädjen över vårt nya hem med oss! 

Festen fortsatte långt efter midnatt med många riktigt goda skratt. Precis som jag önskat att det skulle bli.

Mia 

Taggtråd

Ursäkta, är det någon som saknar en halvmeter taggtråd?  Tyvärr har jag råkat svälja den. Men för övrigt mår jag bra, faktiskt. Skolan är ju så klart i fokus nu, pluggar och står i, försöker lära mig namnen på mina klasskamrater och en helt ny begreppsbildning, ord jag har hört och använt mig av i vissa fall, men vars innebörd jag aldrig funderat på.

Ulrika

Vädrets makt, del 2

Det har ju slagit om till mer höstlikt väder och ja, det regnade helt galet mycket igår. Vi var på den supertrevliga inflyttningsfesten och regnet avtog mot kvällen, så vi kunde till och med promenera hem. Mätta, nöjda och glada.

Tidigare på dagen fick pelargonerna flytta in, eftersom nätterna blivit lite kyligare. Först blev de rensade och sedan uppställda i köksfönstret. Fint skräp faktiskt!

Ulrika