Nu sprakar det i kaminen och den råfuktiga känslan ersätts sakta men säkert med värme och trevnad. Annat var det i söndags. Jag hörde ett ljud, en hel massa ljud faktiskt och efter lite funderande kom jag fram till att det var en fågel i kaminen. Då stängde jag in mig i sovrummet och kommenderade ut maken till stridslinjen. Han gläntade på luckan för att kolla läget, fågeln flög panikslaget ut och smackade in i fönstret, maken öppnade, fågeln flög till skogs och det hela tog 30 sekunder. Det tog längre tid att få ned pulsen.
Ulrika
Inga kommentarer:
Skicka en kommentar