10 år

I tio år har gården varit mitt hem, min borg. Platsen där jag kunnat pusta ut och samla kraft för utbildningar, jobb och företagande. Jag har haft två anställningar, gått många kurser och startat två företag under tiden. 

Min dotter föddes när vi bott på gården i nästan ett år och nu är hon nio. Sonen lärde sig att cykla för åtta år sen på vår lilla grusade innergård, nu är han tonåring. Mina äppelträd, päronträd och min spireahäck har vuxit sig stora. Huset behöver målas, men det nöjet lämnar vi över till kommande ägare. 

Jag har funnit vänner här som jag vill ha med mig resten av livet. Vänner som Ulrika.

Det är med tårar i ögonen som jag skriver dessa rader, för jag kommer att sakna mycket från gården. Men också med en pirrande förväntan och glädje för vårt nya hus och det liv ska skapa där.

Mia